2017-02-28
 19:30:00

Tisdag 28 Februari - När hemmet brinner ner, del 2

 
 
 
 Klockan är alltså 22.00, 2h in på branden och huset står i lågor.. Har pratat med tjejerna i efterhand som sa att de fick reda på innan mig att vårt hem skulle brinna ner till grunden. Jag stod och virrade i chock, såg mitt hem försvinna allt mer medan de stod bredvid mig för att hålla tårarna tillbaka. Bilden är tagen kring 00.00.
 
Tiden var knapp, jag fick kring 22.30 eller något reda på att mitt hem liksom de andras skulle brinna ner till grunden. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi gissa att mitt hem som låg längst ner på botten skulle försvinna framför mig.. Huset är i sten, branden borde gå att släcka snabbt var min tanke men eftersom den är en gammal byggnad som blir allt mer ostabil pga vatten och värmen kunde man inget göra.. 
Rökdykare frågade om det var något viktigt minne vi ville ha, här är jag knappt medveten om vad jag gjorde eller sa. Min hårddisk, några foton och Lilly-Lee`s smyckesskrin med doppresenter var det jag kom på med hjälp av tjejerna..
 
Väl där fick jag liksom de andra på nedersta våningen för att följa med in några minuter med rökdykarna för att ta med något jag ville ha.. Här var kroppen i chock, hjärnan stängde ner och magkänslan försvann.. Vad väljer man ut av saker i sitt hem när allt är ditt och du aldrig skulle flytta en meter utan att ta med det? Alla materiella ting kan ersättas men guldkornen du samlat på dig, minnen och det som inte kan ersättas kan inte beskrivas.. Väl inne var det enda jag kom ut med mina två kuddar och mina sminkborstar, ja ni läste rätt. Ångesten som kom sedan, varför tog jag inte det och det men kroppen och hjärnan kunde inte tänka. Det var säkert1- 2dm vatten på golvet, det sprutade från taket ur eluttagen.. Det var rök och gjorde ont i bröstkorgen av att andas, byggnaden var ostabil och hade inte de fantastiska brandmännen tagit med LIllys nalle från farmor, hennes prinsessklänningar och små korgar som de låg mest skräp i samt lite kläder, ja då hade vi inte haft någonting... Tyvärr är allt kraftigt rökskadat och låg i vatten så inte orkat tagit tag i det ännu ..
 
På väg från de som nu mera inte var ett hem utan ett eldhav kör jag in i en bil, som tur var bara baklyktans plast som gick sönder och inga bucklor men brandmannen bad mig åka.. Att jag satte mig i bilen och körde från platsen kan jag nu i efterhand inte förstå..
 
Tisdagen var en mardröm, livet var ett enda mörker. Kunde inte äta, sov knappt 1h den natten och vaknade upp i tårar. Allt vi byggt upp är borta, saker, minnen och det vi kämpat för att få till ett trivsamt hem. När man för en gång skull trivs och inte skulle byta det mot något som helst i världen så sker detta, ofattbart.
Samtidigt som hoppet släcktes kom det en sken av ljus när folk började slänga ut livlinor genom bidrag, kläder och omtanke, hur tackar man tillräckligt?
 
Nu väntade alla samtal, möte med räddningsledare och hyresvärd, ringa försäkringsbolaget och börja om, livet kändes som en mardröm. Magkänslan är borta, jag vet inte vem jag är och vad jag ska göra. Ser inte morgondagen och vet inte vart vi ska ta vägen....
 
Del 3 kommer snart...


Sanna

Oj, jag finner inga ord. :( Det måste vara hemskt! Skönt att ni åtminstone verkar oskadda och hoppas ni får mycket hjälp att komma på fötter nu igen.

Super tråkigt att ni inte fick med er några minnen ut dock för det är ju precis som du skriver fotografier och liknade som betyder allra mest när det kommer till materiella ting då det inte går att ersätta. Hoppas du hade lite sparat på datorn i alla fall som jag läste att du hann få med ut.

Kram Sanna

2017-03-05, 00:02:31 | URL: http://mammasvardag.se


#


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress: (om du har)


Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P